0

Kraftprovet, provet utan kraft

Min uppväxt!
Det är från denna region jag har mina rötter, det är hit jag återvänder sommar och högtider. Det är då något speciellt att få springa på ”hemmaplan”.

Inför Kraftprovet 2019 så hade jag haft en riktigt bra träningsperiod, gjort några riktigt bra tider på samma eller längre distanser och tuffare banor.
Med andra ord, jag var taggad och satte målet därefter.

Men denna dag var det varmt och kvavt, det kändes som åskan var nära men ändå inte ville dyka upp. Jag älskar värme så detta skulle ändå passa mig bra.
Fokus, fokus
Startskottet går och jag närmar mig startlinjen för att kunna trycka igång klockan, det är trångt men hittar ändå en öppen linje som gör att jag kan hitta ett tempo som passar mig.

De första kilometrarna
de är tuffa, nästan omgående så är det uppför mot Strömslund, det är bara att chocka kroppen. Springar där sida vid sida med broder Dryden. Jag minns att tankarna om att ”Östersund är mer kuperat än så här, kör bara kör” ekandes i huvudet medan man andningen började bli ren vätska på grund av luftfuktigheten.

Tre kilometer
i tänkt tempo, kring 4.30min/km. Det är bra och det är jag nöjd med!
Men på toppen av Strömslund, vid Forngården strulade knytningen på skorna och då blev det lite som i Göteborgsvarvet två månader tidigare.
Kroppen stumnade helt, det blev inget svar alls och inte ens utförslöpningen ner mot start och målområdet fungerade. Det var nästan så man fick springa och samtidigt tänka på att lyfta benen.
Halva loppet
Nu har man gjort toppen, nu ska man springa lika långt ner igen innan man kommer in mot mål och det precis i det området där jag befinner mig nu!

Nu tänker jag på allvar att att jag ska bryta, kliva av.
Men då tog snålheten över, jag hade efteranmält mig och då ska jag ha valuta för de där extra kronorna som jag lagt.
Jag fortsätter och kämpade hela tiden mellan taskig löpning och gång. Strax efter 8km kommer slussarna, dom visste jag om och ville nu bara komma förbi, där ska man ta sig upp mot Slusskaféet med strax över 3km kvar och kroppen, den är någon annanstans.
Men nu börjar uppförsbackarna ta slut, snart är man på hyfsat samma nivå som målet.
På upploppet
Där lyckades jag hitta någon extra kraft för att lura kroppen till en spurt, det är alltid skönt att springa förbi någon de sista 100 metrarna.
Väl i mål så släppte allt, brukar aldrig vara så slut att jag blir liggande med fötterna på mållinjen.

Jag tror inte jag varit så trött efter någon av mina fem maratonlopp som jag var efter dessa 11.6km
Det finns ingen förklaring till varför det kändes så illa och inte heller varför det inte blev bättre.
Hade gjort ett långpass tre veckor tidigare, 30 grader varmt och det var lättare än detta.

2020 är jag tillbaka
Då vill jag förbättra mig på alla plan, då ska jag visa mig själv att detta var en dålig dag av få i ett riktigt trevligt lopp.

Kraftprovet
Det var andra gången jag sprang Kraftprovet
Att bo 70 mil bort och få semester och resor att träffa trätt med Fallens Dagar är inte så lätt.
Men då jag är från regionen så har jag upplevt Fallens Dagar, jag har tittat och följt Kraftprovet på nära håll. Det är ett häftigt lopp i en riktigt vacker miljö med slussarna och naturen som är där.
Jag rekommenderar detta lopp med varm hand till löpare som har vägarna förbi Trollhättan i mitten av juli månad.

Robban

Kommentera