Förberedelserna inför årets premiär har varit speciella. Med isiga vägar så har jag gjort valet att lägga större delen inomhus på löpband. Inte förrän i slutet på februari kom snön på allvar, det var då underlaget blev till bästa tänkbara.
Med stor osäkerhet på träningen så kom jag till Holland och fick våren på riktigt dagen före loppet. Nu är det nära och det kändes, det var en positiv känsla av att äntligen vara på plats.
Resan på tävlingsdagen
Mitt val av boende föll på Schiphol Airport. Priserna på hotellet var avgörande jämfört med att bo inne i Amsterdam eller Haag.
Även anslutningarna gjorde valet enkelt, jag ville besöka Amsterdam och springa i Haag. Det var för att göra det enkelt för mig.
Att det sedan kommer erbjudande om att resa till Haag från valfri station i Holland, tur och retur gör det än lättare. Så enkelt att kliva på tåget på flygplatsen, kliva av i Haag nästan på startområdet.
Ett stort plus till arrangören för denna möjlighet, kanske något att ta efter i Sverige på våra större arrangemang.
Att man som deltagare får rabatt på resan från valfri station gör att kanske fler hade valt att ta tåget. Kanske något för Göteborgsvarvet, Stockholm Marathon eller liknande, att tillsammans med SJ sy ihop ett liknande alternativ. Man slipper då att pussla ihop resan med bil, man slipper leta parkering långtbortistan, allt detta i en redan hård belastad situation med alla besökare.
På plats i Haag och Malieveld
Tåget kommer in på centralstationen, därifrån är det bara att följa ljudet från musik och speaker från parken Malieveld. Endast en promenad på fem minuter så har man nummerlappen i handen.
Malieveld är en stor park där allt är samlat. Ombyte är i ett tält, ett för herrar och ett för damer. Men något som jag saknade var möjligheter till dusch efter loppet, ett så stort arrangemang så drar detta ner betyget.
Jag var på plats redan fyra timmar före start, ombytt och klar. Hade jag tänkt till redan hemma så hade jag haft mer kläder med mig. För 7 grader och stark vind är inte varmt, inte ens i ett tält.
Halvmaraton
Det är 30 minuter till start, det börjar samlas löpare i startfållan. I början används den till uppvärmning, men allt eftersom det fylls på så få man hitta sin plats.
Starten är indelad i fyra startgrupper, elit, 1, 2 och 3. Startfållan är bred, hela vägen men bågen som alla ska genom är bara hälften så bred. Tankarna snurrar om att här kommer det bli trångt, jag placerar mig så jag får raka vägen fram när starten går.
Startskottet, 1-5km
Starten går och den stora massan börjar efter en stund röra sig långsamt framåt, mina farhågor med startportalen blev inte som jag tänkt mig. Det stannade upp lite men proppen av löpare lättade ganska snabbt efter startlinjen och vi var förbi mattan för tidtagningen.
Jag trivs i lopp där man snabbt efter start kan hitta sin egen löpning, man hittar ett tempo där man kan mala på. Gruppen med löpare jag hade runt mig hade ett bra flyt och det var lätt att ta sig förbi någon utan att det blev för trångt.
Loppets fjärdedelen är avverkad och den var lättlöpt, 5km som gått i ett mycket behagligt tempo och det är platt precis som förväntat.
Banans första del med lätt utförslöpning gör att jag inte behöver anstränga mig för att hålla tempo.
1-5 km gick på tiden 23.09
Känner mig stark, 6-10km
Första vätskekontrollen vid 5km vågade jag inte dricka, den kyliga luften och iskalla vattnet hade blivit en chock för magen. Jag sköljde bara munnen och kastade sedan muggen. Detta tror jag var ett klokt beslut då kommande kilometrar fortsatt gick bättre än förväntat. Banan var lätt och det var än lätt utför.
Nu börjar jag ångra mitt klädval, jag hade tagit långa tights, långärmad tröja och en kortärmad tröja över denna. Anledningen? För att det var så kallt innan start och jag frös så mycket. Men nu ångrar jag detta när solen spricker igenom och vindarna som var inte påverkar mig alls.
Löpningen går fortfarande bra, löpsteget känns lätt och det märks när jag följer kilometeruppdateringen på klockan.
Nu börjar det, 11-15km
Ett skönt flyt och samma upplägg vid den andra vätskekontrollen som vid den första. Vågade inte dricka för att vattnet känns för kallt, det är ett val jag gör.
Nu märker man av i kroppen att man sprungit halva loppet, steg är tyngre och inte alls lika frekvent. Tappar sekunder på varje kilometer som går och nu börjar tankarna komma på hur avslutningen av loppet ser ut då det fortfarande går lätt utför. Det är inte många meter neråt, med det känns.
Den bästa sightseeing man kan tänka säga är att springa i en ny stad, men ser mycket under kort tid. Men vid 15km är det enligt mig banans tråkigaste del, men springer förbi en bit av hamnen där stora båtar lagt till. Det är inte långa biten, men det räcker
Strandpromenaden, 16-20km
Gör man en sökning på google på NN CPC Loop den Haag så får man upp många vackra bilder från loppet. Den jag fastande mest för var strandpromenaden, två kilometers löpning efter Nordsjön och bara horisonten som nästa anhalt.
Här går det lätt uppför, jämför man med Jämtland så är det ingenting. Men efter 16km löpning så är det mer huvudet som styr kroppen i detta läge. Här springer jag och njuter av utsikten, glömmer nästan bort för en stund vad trött och tungt det är.
Mitt senaste halvmaraton, Å-stadsloppet i Örebro så fick jag gå vid 14km. Denna resa i Haag så var det ett stort framsteg även om jag tappade i tid så gick jag först vid 18km.
Att behöva gå är aldrig kul, det är inget man vill någon gång under en tävling. Men jag har bestämt mig sedan tidigare att om det behövs så är det 10 sekunder sedan ska löpningen återtas.
Målgången, 21km
Att behöva leta efter krafterna och ta tag i den där sista ansträngningen mot målgång är en utmaning. Jag är ingen spurtare, men det blev en fartökning in mot mål.
Upploppet kantades av mer publik och det är lättare att snygga till det stela 21 kilometerssteget.
En underbar känsla att gå i mål på ett mycket bra tid för en premiär.
NN CPC Loop den Haag
Det var första gången jag deltog i NN CPC Loop den Haag, ett arrangemang med ungefär 35.000 deltagare. Den första känslan är att det inte var sista gången jag deltog. Det är enkelt att ta sig från Sverige, en låg anmälningsavgift och en snabb bana.
Får inte glömma bort medaljen som alla löpare fick efter målgång, den är helt klart en av de snyggaste jag har i min samling.
Inför loppet så kom det information i nyhetsbrev, dessa kom tätare och tätare ju närmre tävlingsdag man kom. Att innehållet var relevant till vad man behöver veta inför ankomst är ett stort plus, det kändes som nyhetsbreven var genomtänkta och inte bara för att man vill ha ut något.
För endast €2 så kunde man lämna in sin väska i ett bevakat område, ett pris jag absolut betalar för denna service. Ett stort plus i kanten för denna smidiga bagagetagg. Inga onödiga säkerhetsnålar som är svåra att fästa på väskan. Dra bandet genom ett handtag på väskan och självlås taggen.
Suveränt!
Bitarna som jag inte tyckte var så bra var just avsaknaden av dusch. Men för mig spelar det ingen roll att jag måste ta tåget tillbaka till hotellet. Är man förberedd och har torra kläder med sig så går detta alldeles utmärkt, duschen på hotellrummet är dessutom fri från köer så den är 100% stressfri.
Skyltningen området var på holländska, mycket förstod man när man såg vad det var för tält. Men då det var många löpare från väldigt många länder så borde engelska borde också fått vara med på ett hörn.
Saknar du ett längre lopp på vårkanten, strax innan Sveriges säsong startar på allvar. Då kan jag absolut rekommendera NN CPC Loop den Haag.
